Klubbnytt

LOST

Resan började i kalla och regniga Karlskrona. Vi tog tåget söderut mot Kastrup. På tåget ägnade vi oss åt matte och annat pluggande. Ola fick vara lärare. Efter ca tre timmar kom vi fram till Kastrup. Där mötte vi upp Kim, som flugit ifrån paddeln. Flygbolaget tyckte inte att en paddel var nödvändig för en kanotist.

Väl på plats för incheckning fick vi bevis för vem som hade tyngst packning efter alla spekulationer. Cissi vann, och hade nästan dubbelt så mycket som Linnea… Hur gick det till?

Flygresan gick bra och vi mötte upp Stockholmsgänget på flygplatsen. Vi hämtade ut bilarna och lastade in packningen och körde iväg. Sen gick allt mycket fort i den intensiva trafiken och vi lyckades tappa bort en av bilarna i loppet av 2 min. Och dom hade INGEN ANING vart dom var eller skulle köra. De stannade på en mack och köpte en karta över Portugal. Men den var nog inte till så stor nytta. Den ända nyttan med kartan var att andra medtrafikanter såg att vi var dumma turister. "

-Are you lost?
-Yes.
-Where are you goning?
-To the big bridge
-Follow me!

Han pekade och vifftade med armarna och visade vart dom skulle. Efter lite telefonsamtal lyckades dom hitta den andra bilen. Den icke engelskspråkiga guiden var lost. Men vi hade GPS så det gick bra ändå.

När vi kom fram fick vi mat och boende. Och nu väntar träningen!

/ Tjejerna

Ska Cissi bli roddare?

Nu var det äntligen bestämt att jag skulle åka till Strömstad för ett besök på roddgymnasiet. Jag och Krister Andersson körde upp under måndag morgon. Resan upp gick bra, bara ett mycket kort stopp för att tanka. Annars var det fullt ös hela vägen. Väl uppe i Strömstad gick vi in på skolan för att träffa Bernt, en av lärarna. Vi pratade lite om vad jag ville och hur vi skulle göra under veckan och i framtiden. De var självklart villiga att hjälpa mig men visste inte riktigt hur man skulle lösa det eftersom jag fortfarande bor i Karlskrona.

Vi studerade även en hel del roddteknik och pratade om det. Och det känns som det är lite lättare att förstå eftersom jag paddlar och har mer känsla för vatten. Men även om man förstår är det inte helt lätt att utföra på vattnet sen. Det var dags att ta tag i årorna och båten och gå ner till bryggan. De är verkligen inte stora (jag menar på bredden) de där båtarna så det kändes vingligt och konstigt nu. Men jag satt mest vid bryggan nu medan Bernt höll mig lite i aktern. Efter detta kollade vi lite på tekniken i roddmaskinen. Och ja han hade inte så mycket att säga om tekniken där. Tyckte inte jag skulle köra 2000m intervaller men ångrade sig när han hade sett mig ro. Sen blev det ett gympass tillsammans med de andra.

En lång dag och vi hade knappt hunnit få i oss någon mat. Så det var det första vi gjorde efter att vi fått vårt boende. Det var gott med mat då, beställde extra mycket pasta och köttfärssås på restaurangen.

Nu började allvaret med massa träning. Det blev terränglöpning i en timme på tisdag morgonen. Självklart stukade jag foten i början av passet. Det var väldigt lätt hänt eftersom det var ganska mörkt och hala löv och rötter på många ställen. Men det gick inte så illa, jag ville inte känna det i alla fall så jag bara sprang vidare. Men det kändes efter passet, men jag kunde ju fortfarande gå på den så det var inte så illa.

Lite mera frukost sedan var det dags för ett roddpass med Bernt. Vi körde dubbel tillsammans. Givetvis skulle det blåsa mycket när jag skulle ut idag. Men det gick bra ändå, det är ändå väldigt skyddat vatten. Han tyckte jag var duktig så det var kul. Och jag tyckte det var en underbar känsla, det enorma drivet man får. Särskilt när vi körde där det var lä.

På eftermiddagen blev roddmaskin och cykel pass (15min roddmaskin/15min cykel i en timme). Det var skönt att köra lite cykel som avbrott. Ja, efter en tuff dag var det dags för lite mat igen. Det är ju viktigt när man kör så hårt. Men Krister han tänkte på figuren han, så han kunde bara äta mat en gång om dagen men han följde ändå med till en restaurang i stan och drack lite kaffe bara.

Imorgon står det simning på schemat, kl. 5.55. Ja, ni hör själva hur det låter. Hemskt! Men det kommer nog att gå bra om jag inte drunknar. Klockan ringde kvart i fem… good morning, good morgning it’s great to stay up late… Håll käften Miss Li tänkte jag! Men tillslut gick jag upp och tog på mig kläder och gick ner och åt lite frukost. Mitt i frukosten ringer Bernt (tränaren) och säger att simningen blir inställd. För någon äcklig typ hade bajsat i bassängen. Gud vad synd tänkte jag, not! Men istället blev det gym kl. 7.00. Men jag fick ju sova lite längre då.

Det gick bra att gymma i alla fall. Körde med Caroline och Emma. Hon Caroline var en mycket härlig tjej som jag pratade mycket med under veckan. Vi kom in på tiden efter gymnasiet. Och så frågade hon vad jag hade för planer. Jag sa att jag inte riktigt visste, jobba och träna kanske. Men hon skulle åka till USA och plugga och ro. Det lät verkligen häftigt. Rodd är ju väldigt stort där. Hon frågade, finns det inga stora häftiga kanotställen du kan åka till? Eller förresten det behöver ju inte du fundera på, du ska ju bli roddare! Jag bara skrattade och sa, ja jag får väl också åka till USA då. Och det tyckte hon var en jättebra idé. Sök dit, du är ju grym på roddmaskin. Så tänk om det slutar så. Det vore förstås inte illa. Vi får väl se, jag vill tävla i roddmaskin under vintern i alla fall. En av tävlingarna går i Vaxholm och då vill jag se alla kanotister där stå och heja och skrika på mig! Jag ska ha flest fans och det ska bara eka Cissi högt över hela ön.

Sedan blev det ett roddpass till med Bernt kl. 10.00. Idag var det alldeles spegelblankt och vackert höstväder. Så idag rodde vi nästan en mil på vattnet. Hade gärna rott längre om inte min rumpa sa ifrån. Träsmak? Ja precis, ni kanske vet hur det känns.

Gick hem och pluggade lite efter lunchen. Sen väntade jag på att Krister skulle komma hem igen. För han hade varit i Kungälv och köpt ett takräcke idag. För att vi skulle få hem roddbåten till Karlskrona. Så när han kom åkte vi ner till båthuset och packade på den och fixade allt. Sedan var han klar för att åka hem igen. Medan jag stannade kvar här. Men under eftermiddagen blev det ingen träning idag, ägnade tiden åt att plugga och laga lite mat istället och laddade inför morgondagen.

Idag var det löpning på spåret igen. Och jag skulle ta mig dit själv. Men jag sprang ju hem därifrån sist så jag tänkte, jag måste ju hitta. Men jag kände inte riktigt igen mig. Något måste ha blivit fel, men jag fortsatte ändå. Sedan började klockan bli mycket. Jag frågade en tjej som var ute och gick vart jag skulle springa för att komma dit och hon förklarade. Jag hade ju sprungit lite längre än vad jag skulle. Kom lite sent till samlingen så de andra hade ju redan sprungit iväg. Men jag mötte dem mitt i spåret sen. Och fortsatte spring på lite och sen hem igen.

Hann bara byta om och äta lite till innan det var dags att gå till skolan och träffa Johan (den andra tränaren). Sedan stack vi ut på en roddtur tillsammans. Och Strömstad bjöd på lika vackert väder idag. Men vi hann inte ro så länge idag för han skulle ha lektion sedan.

På eftermiddagen blev det cirkelträning med gänget, gammal klassisk cirkelträning med jobbiga stationer. Detta var sista passet med dem på ett tag nu. Så efter detta fick man säga hejdå och så. Kändes lite tråkigt när man hade börjat känna de mer och mer. Men som tur väl är finns facebook och msn så det är bara att hålla kontakten med dem tills nästa gång vi ses. För jag vill åka tillbaka!

Sista dagen hann jag ro ett pass med Johan innan det var dags att sätta sig på bussen hemåt. Det var lika fint väder, men lite kallare. Idag testade vi att köra på lite snabbare några drag. Det var svårt att hinna med allt då och lätt att dra snedskär. Men vi höll oss torra i alla fall. Resan hem gick bra, men jag trodde jag skulle missa tåget i Göteborg ett tag för det var långa bilköer på vägen dit. Det är tur man är snabb, annars hade det varit jobbigt att hinna.

Jag har haft en mycket bra vecka i Strömstad. Är imponerad över stället, tränarna och eleverna. De kör jättebra träning två gånger om dagen i perfekta förhållanden. Hade jag upptäckt detta ställe tidigare hade jag börjat direkt. Detta går inte att jämföra med kanotgymnasiet. Så vi får väl se om jag blir roddare eller inte fram över. Men en sak är säkert, jag lämnar ALDRIG Eskimå!

/ Cissi Velin

På ett träningspass i Strömstad

Följ våra resor och äventyr!

Hej allihopa,

Nu tyckte vi det var dags att fixa en blogg där NI kan följa oss.
Ni kommer kunna läsa om våra upplevelser och resor runt om i världen.

Snart åker många av oss till Portugal och då kan ni bara gå in här för att läsa hur vi har det. Eller läs om när Jacob befinner sig på andra sidan jorden, på Guld Kusten i vinter. Eller när vi är på skidläger i norra Sverige eller något annan spännande resa.

Hälsningar från oss Eskimåer 🙂